sätt mig i brand

Blir fan tokig på känslan i min kropp. Stick iväg. Hatar att vara rastlös som sagt och nu har känslan av rastlöshet och längtan efter förändring grävt sig in i benmärgen, totalt omöjlig att bli av med. Ska iväg och jobba senare vid tre. Ialla fall en liten flykt från tankar och rastlöshet. Förstår inte varför jag har så svårt att känna mig nöjd med tillvaron, alltid ska jag vidare och leta efter något bättre. Men stockholm är helt klart bättre, det är det ju. Dåligt tålamod på montana. Ingen direkt nyhet snarare fakta. En annan sak som förundrar mig är: hur kan jag samtidigt som jag älskar känslan av självständighet, av att stå på egna ben, längta så fruktansvärt efter samhörighet?! Går det ens ihop?!

Anyway så börjar jag bli sjuk också. Mycket pepp-talk från min sida nu. Ska säga till mig själv att rycka upp mig, snart. Det finns ju jävligt mycket som är bra i mitt liv, väldigt mycket. Känner mig trots allt väldigt säker och glad inombords. Äntligen är mitt liv påväg åt det hållet jag vill. Innan kändes det som att jag väntade på att någon skulle styra upp mitt liv åt mig, men ärligt talat vem skulle göra det? Vill du någonstans får du ta dig dit själv. Sitt inte och vänta på att någon ska ta tag i det åt dig, eller att vännerna ska höra av sig till dig, hör av dig själv istället. Känns som att jag mer eller mindre lämnar ut mig totalt här nu men det är förmodligen ingen som läser. Eller ja kanske någon. Men ibland är det så skönt att lämna ut sig lite och skriva av alla sina tankar.

Min spotify-lista rullar dygnet runt när jag här hemma och har allvarligt talat lyssnat alldeles för mycket på vissa låtar. Drömde tillochmed om vad en låt handlar om. Lyssnar inte på så mycket pepp-musik just nu heller, kanske därför jag känner mig lite nere med. Ska försöka få till en lista med glad musik efter det här tror jag.

Träning går fint. Bättre än vad jag trodde den skulle göra efter jag kommit hem. Kört många bra pass det senaste men efter helgen har det gått sådär. Ska fixa gymkort i Stockholm det första jag gör, hur pank jag än är. Träningen är något som får mig att må bra och något jag inte vill välja bort. Då väljer jag hellre bort nya kläder och kanske en utgång eller två.

Texten i timbuktus nya låt resten av ditt liv är så jävla klockren, inte för att jag känner igen mig i den men fan vad skön text! Det va nog allt jag hade att skriva av mig för nu.

// Montana